Ont om lust är det gott om

Bloggen har kommit grymt mycket i skymundan de senaste veckorna och så kommer det nog att förbli ett tag framöver känner jag. Har tappat stinget lite och har svårt att få tummen ur att skriva, även om jag har saker att berätta om... Lusten har lixom tagit slut... För nu iaf...

Update

Oj, nu var det länge sedan jag skrev nåt här. Jag begriper inte att det ska finnas så mycket att göra, men så lite tid att göra det på ;-) Hur som helst så har jag jobbat, jobbat o jobbat och när jag inte har jobbat har jag tagit hand om barn. Tiden och energin har inte riktigt räckt till att göra så mycket mer än så. Under hela maj månad har jag haft arbetspraktik på Pekås Viken, men nu på torsdag gör jag sista dagen :-( Och typiskt nog är jag tvungen att vara hemma för VAB :-( Jag hade hellre jobbat järnet de sista dagarna för att verkligen övertyga chefen om att JAG SKA VARA KVAR så att HAN och PERSONALEN KOMMER ATT SAKNA MIG och min flit... Men min plan gick alltså i stöpet. Nu återstår det bara att vänta och se vad som händer. Jag håller tummarna för att jag kommer att få hoppa in och jobba timmar iaf...

Nåt av det vidrigaste jag sett

Läste här om dagen på aftonbladet.se om en video där en Malaysisk mamma misshandlar sin lilla bebis. Filen hade tagits bort så jag såg den aldrig. Men idag dök den upp på Facebook och jag måste säga att det är nåt av det vidrigaste jag sett! Mamman slår, knuffar och nyper sin lilla bebis som naturligtvis gråter hejdlöst och trots mammans behandling verkar söka närhet och tröst hos henne. Det skar i hjärtat och jag började gråta. Kände så starkt hat mot denna kvinna att jag nästan lappade till bildskärmen på datorn! Varje cell i min kropp ville stoppa misshandeln och instinkten att hoppa på mamman och ta bebisen i min famn och bara krama den var otroligt stark! Jag hatar barnmisshandlare!!!

Trött

Arbetspraktiken tar all tid och energi nu känns det som. Prioriterar den iofs och har lagt beställningar och tårtbak åt sidan nu under Maj månad. Orken och tiden räcker inte till! Knappt att jag har energi till att surfa och blogga ;-) Men ujjj va roligt det är och fantastiskt skönt att ha kommit igång med jobb igen. Dagarna går så fort och jag njuter av att ha ett arbetsliv OCH ett familjeliv.

Arbetspraktiken = Fullträff

Började min arbetspraktik på Pekås Viken i Onsdags :-) Det var pirrig vill jag lova. Nytt ställe, nya människor och nytt att lära. Men vet ni vad, det gick HUR BRA SOM HELST! Vilken underbar butik alltså! All, och då menar jag verkligen ALL personal fick mig att känna mig så välkommen och som "en i gänget" från första stund. Jag är överlycklig! Det gjorde ju inte saken sämre att jag blev varm i kläderna supersnabbt heller, så redan andra dagen började jag stå i kassan :-) Väldigt taffligt och osäkert till en början, men sen flöt det på mer och mer. Det är ju en massa PLU-nr man måste lära sig och det är inte helt lätt... Men det gick såpass bra att jag redan andra dagen fick telefonen av platschefen så att ordinarie kassörska skulle kunna "ringa in mig" som nr 2 om det blev lång kö :-) Det kändes helt makalöst bra! Och det kändes rätt härligt när den förre platschefen talade om för mig att jag var jätteduktig i kassan också kan jag säga! Denna praktik blev en riktig fullträff och jag håller tummar och tår för att jag kommer att få fortsätta jobba där sen när praktiken är slut.

Målmedveten

Jag har ända sedan -09 (efter att jag födde Noel) gått och jämrat mig över att jag blivit så stor och tjock men har tänkt att "någon gång framöver ska jag komma i form igen" och så har det dragit ut på tiden och jag har fortsatt vantrivas med mig själv. Tyvärr har jag inte haft oddsen riktigt på min sida heller då vi, ända sedan augusti i fjol, varit sjuka om vart annat. Dagisbaciller är inte att leka med kan jag lova! Dålig självdisciplin och lathet har ju heller inte hjälpt till. Jag avskyr verkligen att se mig själv i spegeln och vill så gärna gå ner i vikt och bli "mitt gamla vanliga jag" igen. Jag har hela mitt liv varit smal eller iaf normalviktig och haft ett normalt BMI, så min nuvarande vikt och utseende känns helt främmande för mig och stämmer inte alls ihop med min självbild.

Så, nu har jag iaf tagit tag i problemet. Började käka Naturdiet den 26e mars och har i stort sett ersatt alla dagens mål med shaker eller bars. Äter ett lagat mål mat om dagen, ofta en färdigrätt från Viktväktarna. Har helt slutat dricka (min älskade Pepsi) och äta godis o chips. På helgerna äter jag tillsammans med familjen och unnar mig lite gott. Men Mån-Fre kör jag mitt smala race.

Sakta men säkert går jag ner i vikt. Började på 95,6 och nu visar vågen 91,2 kg. Och detta helt utan träning med min gamla vanliga lata livsstil ;-) 4,4 kg helt utan träning och med gottiga helger tycker jag är rätt bra. MEN nu kommer det hända grejjer framöver, för i slutet på förra veckan sa jag upp mitt träningskort på S.A.T.S och skaffade mig ett nytt på Friskis och nu i veckan som kommer ska jag börja köra några Bas- och ryggpass. Har saknat dem så!!! Vanlig hederlig gympa utan avancerad koreografi. Rolig och svettig gruppträning. Ser verkligen fram emot första passet på tisdag! Är så peppad och väldigt målmedveten.

Bye SATS, Hello Friskis

Nu ska jag köra igång och träna igen! Det har jag banne mig bestämt mig för. Nu får det vara slut på sjukdomar, virus och annat tråkigt. Har sagt upp mitt SATS-medlemsskap och ska börja på Friskis igen. Har saknat stället och ser fram emot första passet. Ska bli så kul att få köra ett vanligt, hederligt baspass utan en massa (för mig) avancerad koreografi. Sånt fanns inte på SATS :-( Hoppas på att vara helt kry till veckan så att jag och Mimmi kan sätta igång. Taggad är jag iaf!